Kärlek.

Jag känner att jag blir sämre och sämre på att uppdatera här, men det beror mycket på mitt jobb. Jag jobbar sinnessjukt mycket, och den lilla lediga tid jag har spenderar jag helst så långt bort från datorn som möjligt. Jag har hunnit träffa de flesta som betyder något för mig lite då och då, och det känner jag duger. Ni andra kommer i andra hand tyvärr. ;/

Imorgon börjar jag armémuseum 7.15, och nu sitter jag här lite halvfull. Klockan är snart 00.45, och jag kommer inte sova än på 30 min iallafall. Jag kommer vara bakis och astrött på jobber imorgon, men det får gå. Jag känner ett galet starkt behov av att mysa med J, så jag väntar in henne.

Det är verkligen helt sjukt hur mycket jag älskar henne. Jag vet att man säger såhär i varje förhållande, men detta känns äkta. Det känns som om det är henne jag väntat på hela mitt liv, och alla andra emellan har bara varit tidsfördriv. Min kärlek växer mer och mer för varje dag, och efter snart ett halvår av i stort sett samma förhållande, så känner jag fortfarande inte att kärleken svalnat ens lite grann. Jag vill spendera resten av mitt liv med henne, utan tvekan. Hon är det vackraste som finns för mig, och jag skulle krossas totalt om jag förlorade henne. Vilket jag ofta är rädd för att göra, men jag litar på hennes kärlek till mig. Jag älskar henne så galet mycket. Hon är inte mitt allt, men hon är förbannat mycket. <3

Nu ska jag göra mig lite klar för sömn, och fördriva tid tills min största kärlek ever kommer hem. <3